Att tvätta fasad och tak hamnar ofta långt ner på listan när företag prioriterar sitt fastighetsunderhåll – det känns kosmetiskt snarare än nödvändigt. I praktiken är det tvärtom: regelbunden fasad- och taktvätt är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att skydda en fastighets värde, och det finns dessutom ett regelverk kring hur arbetet får utföras som många fastighetsägare inte känner till.
Varför det är mer än kosmetik
Alger, mögel, sot och saltutfällningar som byggs upp på en fasad eller ett tak är inte bara ett estetiskt problem. Påväxten binder fukt mot materialet, och över tid kan det leda till rötskador i trä, frostsprängningar i puts och tegel, och i värsta fall fuktintrång i själva konstruktionen – skador som blir betydligt dyrare att åtgärda än en regelbunden tvätt hade kostat. En ren fasad kan också bidra till bättre isoleringsförmåga: studier pekar på en energibesparing på mellan 2 och 8 procent av uppvärmningskostnaden under gynnsamma förhållanden, vilket för en större fastighet kan röra sig om en högst påtaglig summa över tid. Som tumregel rekommenderas fasad- och taktvätt vart 5:e till 10:e år, med tätare intervall för fastigheter i skuggiga lägen eller nära skog där påväxten är kraftigare.
Miljöreglerna – fastighetsägarens ansvar
Det här är kanske den del av tvätt av fastighet som är minst känd, men mest juridiskt bindande: fastighetsägaren har huvudansvaret för att arbetet utförs på rätt sätt, oavsett om det är egen personal eller en anlitad firma som håller i spolen.
Vatten från en fasad- eller taktvätt är sällan bara vatten. Det kan innehålla rester av gamla färgskikt – och äldre fastigheter kan vara målade med färg som innehåller metallpigment som bly – tillsammans med tvättkemikalier och föroreningar som samlats på fasaden under årens lopp. Detta vatten får inte ledas rakt ner i en dagvattenbrunn, eftersom dagvatten går orenat ut i sjöar och vattendrag. Vid behov ska vattnet samlas upp och tas om hand, och färgflagor och slam från rengöring kan klassas som farligt avfall som ska hanteras därefter.
Många medel som används mot alg- och mögelpåväxt räknas dessutom som biocidprodukter, vilket innebär krav på rätt produktval, korrekt hantering och i vissa fall dokumentation av vilka preparat som använts. Om arbetet innefattar högtryckstvätt för att ta bort färg räknas det i sammanhanget som blästring, och för ytor större än 500 kvadratmeter finns en anmälningsplikt innan arbetet påbörjas. Ligger fastigheten inom ett vattenskyddsområde gäller dessutom ofta extra restriktioner. Reglerna varierar en del mellan kommuner – både Stockholm och Göteborg har egna riktlinjer för tak- och fasadtvätt samt klottersanering – så det är klokt att stämma av med kommunens miljöförvaltning innan ett större jobb påbörjas, särskilt för kommersiella fastigheter.
Arbetsmiljön vid höjdarbete
Tvätt av fastighet dvs. fasad- och taktvätt innebär i regel arbete på höjd, vilket aktiverar ett eget regelverk. Så snart arbete sker två meter eller mer över marken krävs adekvat fallskydd, och Arbetsmiljöverkets föreskrifter anger att gemensamma fallskyddsanordningar – som skyddar flera personer samtidigt – ska väljas i första hand, före personlig skyddsutrustning. Stege räknas inte som ett säkert förstahandsval för den här typen av arbete, och används skylift eller mobil arbetsplattform tillkommer ytterligare krav på fallskyddsutrustning. Det är ett starkt argument för att låta en certifierad leverantör med rätt utrustning och utbildad personal sköta jobbet, snarare än att låta egen personal utan höjdutbildning klättra runt på tak och fasader – både för säkerhetens och ansvarsfrågans skull om en olycka skulle inträffa.
Vad gäller skattemässigt för företag?
För en näringsfastighet är reparations- och underhållskostnader som syftar till att återställa eller bibehålla fastighetens ursprungliga skick normalt direkt avdragsgilla samma år. Ren högtryckstvätt av enbart estetiska skäl godkänns inte alltid fullt ut som underhåll av Skatteverket, men kombineras tvätten med exempelvis spricklagning, inspektion och förarbete inför målning eller putslagning, räknas hela momentet vanligen som avdragsgillt underhåll. Arbeten som istället höjer fastighetens standard och värde jämfört med tidigare skick klassas som förbättring och ska aktiveras och skrivas av över tid snarare än dras av direkt – något som är bra att stämma av med sin redovisningskonsult innan ett större projekt upphandlas.
Att välja leverantör
Eftersom både miljöregler och arbetsmiljökrav pekar mot att anlita ett proffs snarare än att göra jobbet i egen regi, är det värt att titta på faktorer som metod, försäkring och referenser. Leverantörer som arbetar med tvätt av fastighet med skonsamma tvätt- och behandlingsmetoder utan högtryck, minskar risken för att skada fasadmaterialet och för att sprida förorenat vatten okontrollerat. Därtill är det viktigt att alltid välja en leverantör som är ansvarsförsäkrad och som lämnar garanti på utfört arbete.
Kort summerat
Tvätt av fastighet är inte bara skönhetsvård – det är en förebyggande åtgärd som skyddar fastighetens konstruktion, kan sänka uppvärmningskostnaden något och håller värdet uppe över tid. Samtidigt är det ett arbete med tydliga ramar: fastighetsägaren ansvarar för att kemikalier och förorenat vatten hanteras rätt, att eventuell anmälningsplikt vid större ytor uppfylls, och att arbete på höjd sker med rätt fallskydd. Av just de skälen är fasadtvätt ett av de fastighetsunderhållsjobb där det sällan lönar sig att spara pengar genom att göra det själv.
